Bergslagen – definierad utifrån sina råvaror
Bergslagen som historisk, ekonomisk och socialt definierad region har uppstått som ett direkt resultat av den rika tillgången på mineral och metaller. Dessa mineraliska råvaror har varit basen för regionens samhällsutveckling sedan vikingatiden, men har sedan 1950-talet minskat i betydelse.
Trots att Bergslagen är en av Europas mineral- och metallrikaste regioner finns det i dag endast ett fåtal verksamheter där dessa resurser nyttjas. Projekten syftade till att dessa resurser skulle nyttjas i större utsträckning för tillväxt och därigenom ge nya arbetstillfällen:
- i direkt anslutning till utvinningen (dvs i gruvor och stenbrott),
- i primär förädling av råvaran (anrikning, smältverk och förädling)
- i efterbehandling av förorenad gruv- och industrimark
- inom relaterad industriell produktion (maskiner och utrustning för branschen)
- inom kringverksamheter såsom underhåll, transporter, service etc
Dessutom:
- Bergsbruket hade tidigare på grund av bristande teknik en låg utvinningsgrad vilket gör att de historiska deponierna innehåller mycket metaller, ett miljöhot men också en outnyttjad resurs för tillväxt.
Sedan mitten av 00-talet har Bergslagens mineraliska naturresurser successivt åter uppmärksammats, dock är samhället inte fullt ut medvetet om hur tillväxtpotentialen i Bergsbruk skall aktiveras och nyttjas på ett optimalt sätt vilket projekten hade som delmål att belysa och utveckla.
Bergskraftprojekten arbetade inom tre samverkande insatsområden:
- Bergsbruk – Underlätta för prospekterings- och gruvbolag att välja Bergslagen (framtagande av arkivmaterial, bevarande av befintliga borrkärnor, paketering av prospekteringstarget för ”rätt” bolag, geologiska guidningar etc)
- Bergsbruksrelaterat Miljöarbete – Ta fram och utveckla billiga och effektiva metoder för hantering av befintliga miljöproblem inom gamla gruvområden (brown fields) för att underlätta för nyetablering.
- Bergslagens Utvecklings-, Strategi och Aktivitetsplaner (BUSA) – Tillsammans med regioner och kommuner lyfta fram viktiga offentliga åtgärder för att underlätta för gruvnäringen. Arbeten tillsammans med regionerna för att få inåtgärder i de regionala utvecklingsstrategierna (RUS).
Geoinformation Bergslagen (2013)
Bergskraft Bergslagen AB har, i samarbete med Stockholm Business Alliance, tagit fram en rapport som identifierar prospekteringspotentialen av malm och mineraler i hela Stockholm-Mälarregionen.
Genom rapporten har för första gången en enhetlig sammanställning av nedlagda gruvor, oexploaterade fyndigheter, påvisande gruvpotentialen i enskilda kommuner gjorts. Rapporterna är tillgängliga både på svenska och engelska och används för att marknadsföra området bland världens gruvinvesterare.
Världens behov av metaller ökar och även om delar av marknaden just nu svajar är alla överens om att efterfrågan kommer att öka, varför blickarna nu åter riktas mot det område väster om Stockholm som en gång dominerade Europas gruvnäring. Sverige är en ledande gruvnation. Inom EU-27 är Sverige den största producenten av järnmalm och bly, den näst största producenten av zink och silver samt den tredje största producenten av guld. Historiskt sett har området haft stor betydelse för Sveriges uppbyggnad som gruv- och industrination och i Bergslagsregionen finns också världsledande leverantörer av gruvutrustning. Gruvindustrin har alltid varit viktig för Sverige och metallernas nödvändighet för uppbyggnad av det moderna samhället återspeglas i att Sveriges lagstiftning, investerarklimat, kompetensnivå sammantaget vid en internationell jämförelse av Fraser Institute rankas högt gällande ”mining policy”.
Nedan återfinns rapporterna för samtliga kommuner som ingick i projektet.